annamelinder

Jag har kommit hem från tandläkaren. Egentligen var det ungefär två timmar sedan.
Har läst lite bloggar och halvt sovit sedan dess.
Cilla vill höra om helgen, men jag tar det ikväll.
Bedövningen sitter fortfarande i, i don't like it at all!
Varför ska man behöva gå till tandläkaren?
Varför har man problem med visdomständerna?

Det är onödigt alltihopa. Men jag får iallafall billig ungdoms-tandförsäkring.
65 kr i månaden i tre år. Suft. Och jag behöver inte gå tillbaka till tandläkaren
förrän om 18 hela månader! Underbart. Fast han jag har nu är faktiskt den
enda tandläkaren jag kan gå till. Han vet hur skraj jag är för allt som har med
bedövning, borrning och allt obehagligt att göra. Han heter Jan och är snäll.
Det fanns en anann Jan när jag var liten och gick i låg- mellanstadiet.
Han var kanon han med. Då kunde jag dra ut tänder utan att blinka.

Nu förknippar jag tandläkaren med den gången en dum tandläkare
drog ut en hörntand. Fyra sprutor senare låg jag fortfarande och grät i stolen.
Nämnde jag att jag gick i åttan, pappa var med och de fick sy igen hålet som blev?
Efter det har jag aldrig velat gå dit igen. Konstigt va?

Återkommer senare för detaljer om helgen.