research is the key.

Jag blir så fruktansvärt irriterad på svensk media, att de ska peka ut vissa hundraser som farliga och att folk går på det! Ska försöka hålla mig kort, och låta länkarna nedan tala för sig själva..

Folk verkar tro att lösningen på problemet med att folk blir hundbitna är att förbjuda vissa "kampraser" i Sverige.
I dagens läge är det Pitbull som är uppmålad som mördarhund. Schäfer, Dobermann och Rottweiler har en gång i tiden genomlidit samma missbedömning. Folks okunnighet, rädsla för det man inte känner till och den förfalskade bilden i media resluterar att politiker inte vågar ta tag i det verkliga problemet - människorna som äger hundarna.

Varför media envisas med att måla upp en bild av dessa raser som "mördarhundar" kan jag inte riktigt förstå. Handlar det om okunnighet även där? Dålig research? Försök att sälja fler tidningar? Jag trodde media skulle vara sanningstroget och förmedla verkligheten, men så är tyvärr sällan fallet, oavsett vad det skrivs om.

"Kamphund gick till attack". Begreppet kamphund är, oavsett ras, en hund som tränats för att användas i slagsmål mot andra hundar. Inte människor. De är oftast väldigt människokära, inte människoaggressiva. En hund biter sällan utan anledning, glöm inte det. En "kamphund" innebär också en hund som i historien använts i olika djurhetsningar, bla hund-, björn- och tjurhetsning. Ska vi vara lika trångsynta som media och människorna som tror på skiten som skrivs i a-bladet och placera alla jakthundar i mappen "kamphudar" då också kanske?

Om människor som läser (ursäkta uttrycket) skittidningar som inte skriver sanning, läste dessa artiklar istället, skulle denna rasism mot vissa hundraser troligen inte finnas. Inte i samma utsträckning iallafall.

Jag ska erkänna, jag var lite rädd för större hundar tidigare. Innan Zeb. Jag vet flera miniatyrhundar (allt från dvärgpincher till papillon) som jag skulle anse som farligare och mindre diciplinerade än Zeb. Och då är han en "farlig" blandning av Rottweiler/ Schäfer på nästan 60kg. Det är många hundrädda som han "hjälpt", som idag inte är hundrädda längre. Folk förvånas dagligen över hur lugn och lyhörd han är.

Nedan följer länkar till flera bra artiklar, av kända, erfarna hundmänniskor och tränare, samt en dokumentär som är helt klart sevärd!

Skyll inte på kamphundarna
Fredrik Steen om kamphundar
Kamphundarna är en myt
Dokumentär om American Pitbull Terrier

Läs och inse, det är inte hunden som är farlig, det är idioten som håller i kopplet!

nu börjar allvaret.

igår drog vi igång. nu är det slut på allt halvonyttigt, all förkylning och all tunglyftning. vi slänger in längre morgonpromenader, skärper till kosten, kör på lättare vikter och tillsätter mer cardio i träningen.
deffen (eller vår egna lilla version av den) har officiellt börjat.

har även, så klart, inte haft riktig pli på köparfingrarna idag. så en ny fin kritstrecksrandig tävlingskavaj är på väg hem, tillsammans med ett nytt träningsschabrak (Agria som jag velat ha rätt länge), samt lite kosttillskott och eventellt en GlenGordon (begagnad) hoppgjord i rätt storlek och äntligen rätt färg, för en ganska billig peng!
även betalat Dinas veterinärskostnader från i vintras, försäkringsbolaget hade lite dröjning på ärendet, men nu är det äntligen klart och ur vägen!

mindre roligt är det att titta på kontosaldot..

ny tävlingskavaj.

jag vet inte varför, men det är ganska ofta man upptäcker sig själv sitta och titta på diverse hästsidor och känna hur det kliar i köparfingrarna. i vintras fick jag dille på att jag skulle hitta ett GlenGordon Rox de Lux träns till Dina, eftersom det jag redan har är för stort för min lilla tjej. visst tog det ett tag innan jag hittade det i rätt färg och storlek och till slut bestämde mig (köpte begagnat, tycker nytt läder är så fruktansvärt jobbigt innan det blir mjukt!).
ända sedan dess har även jakten på en hoppgjord med platta i rätt färg och längd pågått, och självklart till vettigt pris. ibland känns det som det kanske skulle vara lättare att byta färg på utrustningen, men med svart häst är det ju rätt snyggt med ljusbruna grejer!

nu är det hur som helst, utöver hoppgjorden och lite annat småplock, en ny tävlingskavaj som ligger högst på önskelistan, då jag tröttnat på min bruna. har hittat två som jag gillar, men nu är ju frågan om det ska bli en kritstrecksrandig eller en röd.
utrustningen är som sagt ljusbrun, tävlingsschabrak/luva är marinblått eller vitt/grönt och förbygeln har marina resårer också. känns som att kritstreck är lättare att matcha osv, men rött är ju lite roligt, dock känns det halvt som att ljusbrun utrustning kan skära sig lite med röd kavaj. beslutsångest. kanske det blir två? ;)

halvnöjd häst fullt påklädd!


RSS 2.0