annamelinder

Jag vet, jag vet, det var ett bra tag sedan jag skrev något, men mitt liv är relativt ointressant.
Men nu kommer en liten uppdatering.
I helgen har jag tränat för Niclas Parmler med Plexus igen. Det gick toppen!
Var jättebra övningar, mycket travbommar och travhoppning. Trots att travhoppning inte
är Plexus starka sida klarade han det galant. Förutm när vi kom mot en liten oxer i
dåligt tempo. Han var riktigt fin under lördagen efter tempoväxlingarna på travbommarna,
lär rida fram mycket så i framtiden, och gjorde också på söndagen.
Blev ett litet stopp på söndagen också, men kom helt fel in, och verkar inte ha lära mig
att man inte kan tänka "han kanske hoppar ändå" när man hoppar Plexan. Flög dock inte av.
Det är iofs tur i oturen att det blir så när man rider för Niclas, då får man till det.
Han hoppade för i övrigt bra genom hela den trekombinationen direkt efter.
Så jag är nöjd, som vanligt. Han har varit fin båda Niclas-helgerna, så hoppas han
känns lika fin när det är dags för tävling. Hoppas också man kommer sig iväg på någon
tävling utanför klubben också, skulle bara haft en bil som orkar dra så skulle det vara möjligt också.
Men men, man får väl fråga runt om man kan samåka med någon som ska iväg.

Igår var jag iväg till skog en sväng, red ut med Magee, Carro gick med Apollon och Emma med Selma.
Var så längesen jag träffade Magee, runt jul -07 tror jag, så det var skönt att få träffa henne igen.
Var ännu längresen jag träffade Carro och Apollon, så det var superroligt det med! Har saknat dom tre.
Plexus i all ära, jag är totalt såld på honom trots han meserier på hinder, men Magee är nog
min absoluta favorithäst. Trots att jag bara red henne 4-5 månader var jag där nästan varje dag,
red vi inte gick vi på promenad i grimskaft, eller satte upp sommarhagar, eller duschade dom,
eller gjorde någonting annat. Snällare häst får man leta efter, det finns ingen som Magee.
Hade jag haft möjlighet när jag flyttade till Fränsta att ta med henne hade jag gjort det,
och sedan haft kvar henne så länge jag kunnat. Då hade jag säkert köpt henne senare också.
Men hon har det så bra där hon är nu, och Carro låter mig komma och hälsa på när jag vill.

Annars då. Ja, annars så händer det inte mycket i mitt liv. Jag är kluven över om jag ska åka till
Irland eller söka mig till Mittuniversitetet i höst. Gör jag inte bort Irland kommer jag att ångra mig,
samtidigt som MiUn lockar mer än någonsin. Jag hatar att välja.
Väljer jag Irland funderar jag dessutom på om jag ska söka till ett stall i Sverige föst,
för att komma in i allt så det sitter innan man ska lära sig allt på engelska.
Om det ändå fanns någon som kunde lägga upp ens framtid på ett logiskt sätt
så man kunde se klart och tydligt vad man borde göra, och vad man borde vänta lite med.

Helgen har gått otroligt fort, och jag har fortfarande massor att göra inför morgondagen.
Har möte med ItAccess halv nio imorogn bitti, ska gå igenom lite med hemsidorna
jag sitter och jobbar med och ev prata lön och grejer. Bilderna till en av hemsidorna
har äntligen kommit, dock kunde de varit bättre.. Lite oskärpa här, lite fula perspektiv där,
men det är inte mitt problem, jag står bara för designen av sidan.
Var och fotade till den andra hemsidan i fredags, fick en del bilder man kan använda,
överblick, detalj och lite förgrundsbilder. Försöka göra det lite roligare skadar aldrig.

Igår (lördag) var jag en sväng förbi vårt kära lilla ridhus här i Nordingrå och smygtittade
lite på Sara-träningen. Victoria och Lordi var med bl.a. Han börjar bli fin nu,
var ganska lugn igår, för att vara honom. Victoria fick jättefin form på honom.
Blev också bortbjuden till henne och Patrik på kvällen, så jag tittade förbi där en sväng med.
Tänkte bara göra ett kort stopp, men åkte inte hem förrän tio över tolv. Oops.
Men vi hade jättetrevligt, kollade på en fransk komedi som hette "Visitörerna" tror jag,
Melodifestivalen och Ocean's 12. Hann också med en hel del prat och skratt,
och glass med frukt och chokladsås. Mums! Blev en liten syndarkväll, men det
tyckte jag att jag kunde unna mig. När vi kom ut till bilarna var de dock helt vita.
snöade ungefär 2 dm på de 4-5 timmarna de stått på gården.
Idag har det kommit ännu mer snö, måste  kommit över en meter senaste dygnet.
Helt galet.. Men jag gillar snö, så jag klagar inte. Gillar dock inte väglaget som följer!

Jag har det underbart på Media, det är så grymt roligt!
Plexus har gått kanon i helgen, och jag har haft
riktigt trevligt med stalltjejerna både lördag och söndag.
Dessutom är Linda nere från Umeå, så jag får träffa henne.

Mitt liv borde leka, men efter ett sms i söndags
känns det som jag fått en käftsmäll och en spark i magen.
Glädjen över helgen och andra saker håller inte i sig lika länge
som jag önskar, käken värker och magen gör ont.

När ska dessa vuxna människor inse att man inte kan
uttrycka sig hur som helst, att man kanske borde tänka
på hur man framstår som person i sådana lägen,
att man inte bara kan mala ner folk utan vidare,
och att man inte är bäst i världen själv.

Jag kan nästan se klart i framtidens dimma.
Vad våren har att ge mig vet jag ännu lite,
men jag har på någotvis gett mig själv några alternativ.

Får jag jobbet i Kramfors stannar jag.
Får jag det inte drar jag till England/ Irland.

Så enkelt är det. Det blir bra vilket som.
För- och nackdelar spelar ingen roll.
Det blir bra hur jag än gör. Det blir bra för mig.

Fler alternativ kommer jag säker på.
Fler frågor som ska svaras, fler var att göra.
Svaren kommer med tiden, men frågorna är redan här.
Som, vad händer om jag får jobb i övriga Sverige?
Ska jag då skjuta upp England igen och
flytta? Ska/ kan jag då ta med hästen?

Hästen ja. Honom vill jag ha kvar så länge jag kan.
När jag åker lägger de ut honom på annons.
Om ingen köper honom då, går han till slakt.
Det vill jag inte. Han förtjänar ett annat öde.
Det vill jag ge honom. Eller i allafal skjuta
upp det onämnbara så länge jag kan.

Den som lever får se hur min framtid ser ut.
Men som sagt, det blir nog bra hur jag än gör.
Det gäller bara att välja. Det är det som är svårt.

Jag har varit dålig på att skriva, jag vet.
Men den senaste tiden har ganska mycket hänt,
och jag har inte haft datorn på och det har varit så bökigt
att slå på den bara för att skriva lite. Så jobbigt är det inte,
jag vet, men orkar man inte så orkar man inte.

Jag har iallafall hunnit vara förkyld. 1 vecka innan jul.
Pappa har hunnit fylla 60 år, syster, bror och brors sambo
har hunnit komma hem, och jag & syster har hunnit
haft magsjuka. Jag juldagen och igår, syster igår natt och idag.
Jag har inte haft magsjuka sen jag var liten, så det var märkligt.
En dags intensivsjuka, följt av en dag utan ork eller kraft pga
det minimala födointaget dagen innan. Kunde vara ligga ner och vila.

Nu är jag dock på bättringsvägen, och börjar fundera på våren.
Vad händer i vår? Jag är inställd på att stanna hemma,
men samtidigt otroligt pepp på att dra till ex Sthlm eller någon
annan stad/ land och jobba bara för att jag är ung och kan.

Stanna hemma plussidan:
Bo och äta gratis
Tillgång till bil
Hästarna och nyupptagna tävlandet som börjar ta fart

Stanna hemma minussidan:
Alla kompisar har flyttat
Riserar gå arbetslös eller vantrivas på jobbet

Det ser inte ut att vara så svårt beslut, men det är det.
Jag prioriterar hästarna ganska högt nu när jag börjat igen
och vill ut och tävla. Men samtdigt vill jag göra något på dagarna
istället för att bara gå runt hemma, trots att jag har tid för stallet.

MEN! Hör och häpna, funderar jag på att söka till Hola Folkhögskola
till vårterminen. DigitalFoto Distans. I know, jag har säkert redan läst
det man läser där, men det vore skoj. Repetition har ingen dött av.
Och jag får någonting att göra en termin. Och det är roligt.

Hoppas fortfarande på jobbet på ItAccess, håller tummarna för
att de ringer direkt efter nyår. Annars dör jag av ångest i Härnösand.
Det går inte att beskriva, jag mår verkligen dåligt av att försöka få folk
att köpa saker de egentligen inte vill ha. Okej att det hänger mycket på
rösten, men om man inte är för telefonförsäljning, hur ska man då göra ett bra jobb?
Jag vet inte, men jag måste göra någonting annat i vår om jag inte får
det andra jobbet, för jobba kvar är det minst troligt att jag gör.
Lönen, resetiden och själva jobbet är knappt värt det. Jag pluggar hellre på distans.

Det blev ett långt inlägg, men det är mycket som ska skrivas.

Kanske man ska söka stipendium och dra på en fotoresa istället?
Rom, Athen, eller kanske Venedig igen? det skulle vara något.
Vill ingen hänga med som sällskap på mitt uppdrag får jag åka själv.
Fast det vill jag helst inte. Det känns tryggare om man är två.

Det är så mycket, jag måste sätta mig ner och göra listor.
Jag gör alltid listor, hundratals om året. Jag kan skriva om
och skriva ihop listor, bara för att minsta på antalet och samtidigt
få skriva en lista. Jag brukar skriva listor när jag har mycket att göra,
eller många alternativ. För- och emotlistor till olika saker.
Det är bra med listor. De hjälper mig att tänka klart.

Imorgon fyller jag 20 år som sagt.
Jag känner ingenting speciellt inför dagen.
Det känns som vilken annan fredag som helst.

Vad är det för fel på mig?
Varför har jag inte den där känslan i magen?

Vaknade kvart i åtta imorse. Otroligt trött pallrade jag mig ur sängen.
Frukost och 'Vakna med The Voice'. Det var nice.
Någon japansk snubbe var där, samt bögbonden.
Igår var rätt bra med. Katrin Zytomierska, fd Shulman, var där.
Har alrig riktigt gillat henne, rättare sagt stört mig otroligt mycket på henne,
men efter gårdagens "radio-TV" tycker jag lite bättre om henne.
Man har för många förutfattade meningar och fördommar.

Hatar själv när folk tror de vet någonting om en, bara genom en enda blick.
"Jävla punkare", "Du är en sådan där som körde i skolan va?" eller de skeptiska blickarna.
Okej, jag gillar, nej nej, älskar rockmusik, och punk. Men isåfall borde väl halva Sverige vara punkare?
Dessutom har jag aldrig klätt mig som punkare, så vad folk får det ifrån vette fan.
Nitbälte, svart hår, piercingar och bandtröjor? Isf är fortfarande en stor del av Sveriges befolkning punkare.
Besides, det var ett tag sedan jag klädde mig så. GF/ Parksommar var väl undantag, men ändå, det var konsert!
Och piercingarna, urtagna. Sure, rött hår har jag, men so does Nicole Kidman. Om man nu kan kalla det rött..
Och nej, jag är inte en av de som struntade i och kuggade alla ämnen i skolan.
Faktum är att jag gick ut med endast ett G, vilket jag stör sönder mig på, men i resterande 27 kurser
var 17 st av slutbetygen VG och hela 10 kurser MVG. Tänkte bara klargöra det för alla idioter som
drar slutsatsen att man inte brydde sig och därför körde i alla kurser man valde. Så vem skrattar nu?
Och hur kom vi från Katrin till slutbetyg?

Jag har iallafall bestämt mig att bättra mig på den fronten, men det verkar inte gå så bra.
Men är det egentligen inte ganska roligt när folk överraskar en?
Jag blev genast lite gladare igår när jag upptäckte att Katrin inte alls var som jag uppfattat henne
i bloggar, på TV eller i tidingar. Okej, hon är Stockholmsaktig, men inte så pass mkt som så många andra,
som jag föriövrigt inte tål pga deras tro om att de är så jävla mycket bättre än alla andra bara för att de bor
i Sveriges huvudstad, och pratar med en förbannat fejkad dialekt för att låta som om de verkligen är därifrån.
Jag gillar Stockholm, missuppfatta mig inte, det är de kändiskåta Stureplansstekarna med kotlettfrilla och
överdriven spraytan som jag inte gillar. Förutfattade meningar någon? Nja, detta är ett undantag.
Nej, jag är inte avundsjuk på dom för fem öre, jag stör mig bara väldigt lätt på folk. Speciellt de som framtår
som totalt blåsta i huvudet och bara tänker på ja.. Stureplansskit.
Men lättast har jag nog att störa mig på folk som jag inte känner. Precis så som jag inte ska göra längre.

Jag måste förändra min syn på världen, vara mer positiv och acceptera även dom som jag inte gillar.
Fast vill de förändra sin bimbo/ pappa-betalar stämpel, borde de nog göra lite själva också.
Vi kanske kan mötas på halva vägen?

to be continued..


Bild från i somras, mitt kusinbarn
döptes och hennes föräldrar gifte sig.